Så har fyra till lämnat boet. 

 

Idag var det Buzz tur att lämna boet. I morgon, på alla hjärtans dag, är det ytterligare fyra som ska åka.. Det blir en tung dag för oss. 

 

Så kom dagen. Idag fyllde valparna åtta veckor. De besiktades, vaccinerades och chipmärktes på förmiddagen. Alla med helt "blanka" papper, utan anmärkning! <3 Fantastiska Ila som fött fram en sådan frisk och stor kull. 

 

Idag på eftermiddagen har redan Swift och Cap åkt till sina nya hem. 

 

Jag vill att de ska växa upp lösa i huset och inte instängda i en valphage, och med tio border collie-valpar innebär det ett heltidsjobb... Så jag har nu tagit ledigt från jobbet fram till leverans. Så nu är mina dagar fyllda med valpaktiviteter. Det innebär mycket torkning av kiss och bajs, bett i hälsenorna, bus, pussar och kärlek! 

 

De sover allt mindre och busar desto mer. Nu rusar de runt i galopp i huset och kommer släpande på diverse "skatter" som de hittat, som tex en handske eller en dammig strumpa. :P De är så fantastiskt glada och busiga hela tiden! Sociala, svansviftande och nyfikna. <3 Valpköparna har börjat komma på besök och hittils verkar de bli lika sålda som jag. :) Tiden rusar iväg och nu har jag bara tre veckor kvar med dem.. Det är tur att lilla Skylark blir kvar här hos oss, annars skulle huset bli väldigt tomt då. Men jag tror och hoppas att valparna komemr få det bra i sina nya hem och det ska bli så kul att följa dem också. De kommer bli talangfulla små vallhundar. <3

 

Dags för nya bilder! Se vad de har växt <3

 

Senaste veckan har vi ägnat åt mer socialisering med olika typer av människor. Valparna har också fått sin första biltur. Ingen blev åksjuk! Först peps det lite, men efter ett tag hade alla vaggats till sömn av bilens vibrationer och sov så gott.

Här är en bild på min syster som hjälpte till med lastningen. På bilden är Cap, Sparven och Tord.

Valparna blev i måndags fyra veckor gamla! Nu har alltså halva tiden gått innan leverans.. :/ 

De är fulla i bus och spring i benen. De kräver mer stimulans och är mycket nyfikna på sin omgivning. Om två dagar går jag på "mammaledighet" och kan spendera hela dagarna med dem. 

 

Valparna får ofta vara med oss i vardagslivet. Tidigare har det bara varit i grupp, men nu låter vi dem även vara med en och en. Det är intressant att se hur de beter sig utanför trygga syskongruppen och ofta är det helt nya sidor av personligheten som visar sig. De växer som individer och får bekanta sig med t.ex. dammsugare, främmande hundar och katten Sonja. De är framåt, nyfikna och sociala och bekantar sig med allt med viftande svans. <3

 

Sedan förra veckan har de även fått komma ut några gånger. Filmer på det finns på instagram. :)

 

Valparna har idag fått valphalsband! Det är Ilas uppfödare, valparnas "kennelmormor" och "kennelmorfar" Paula och Danne på Gårdsbacken som har skickat dem i flödelsedagspresent. <3 <3

 

 

 

 

 

Valparna är idag tre veckor gamla. De har öppna ögon, reagerar när man pratar med dem, busar med varandra, viftar på svansen åt oss och vandrar runt allt stadigare på benen. <3

 

Några "firsts":

Första skallet: Cap

Första morrningen: Sparv (busade med syskon)

Första rymmarna ur lådan: Jack och Sparv

Första att vifta svansen: Sky

Först att komma på lockande: Sky

Första lekinviten till oss: Ozzy och Buzz

Först att brottas med varandra: Magpie och Ozzy

 

Men över huvud taget så är de mycket jämna och även om en är först så är de andra inte sena på att ta efter. 

 

Det var också hög tid för nya individuella bilder:

 

 

Valparna växer som bara den! De har mer än dubblat sin födelsevikt och ligger nu runt 800 gram i vikt. De flesta har öppnat sina ögon. Det håller dessutom på att gåtränas för fullt. Jack och Magpie var först ut med att traska några vingliga steg men de andra var inte sena med att haka på.. Det dröjer nog inte länge innan de tar sig ur valplådan och jag får fullt upp här hemma.. ;)

 

Ni får ursäkta bildernas taskiga kvalité. Eftersom jag har himmelsäng över valplådan så är det mörkt och bilderna är tagna med blixt. På instagram finns det några filmklipp att se. :)

 

Japp. Capercaillie och Skylark har bytt namn med varandra. Känslan säger att det passar dem bättre. 

Sky och Caillie är de två myssystrarna. De hänger gärna ihop och faller fort till ro och somnar när man lyfter upp dem. 

Magpie och Swift har i stället full fart och en iver på att utforska världen. :)

 

För att minska namnförvirringar så har jag redigerat tidigare inlägg. 

 

Nu har de redan hunnit bli två dygn gamla. Sömnbristen gör att dagarna flyter ihop och jag blir lite dagvill. Det känns i alla fall som att det blivit dags för en presentation av de små liven. 

 

Mitt kennelnamn är Taunila. Det är en fusion av mitt och Ilas namn. 

 

På valpnamnen är det fågeltema. Det blev så av en tillfällighet. Min syster ska ha en valp och är lite av en fågelskådare så hon har varit engagerad med namnen och jag tyckte att det fanns många fina att välja mellan. I den mån det går har vi såklart försökt välja svartvita fåglar. ;) Många av fågelarterna har vi dessutom i närheten där vi bor.

Nu känns det i alla fall som att namnen har fallit på plats. På en del valpar kändes namnen självklara redan från början konstigt nog. :) Men jag lämnar viss reservation över att namnen kan komma att förändras om jag inte tycker att det passar när valpen växer upp. 

 

Presentationen kommer i den ordningen de föddes. 

 

 

Igår, måndagen den 18:e december klockan 02.00 på natten började krystvärkarna. Ila hade haft ett långt och jobbigt öppningsstadie i över 24 h innan dess. Hon hade ont, sammandragningar och ville varken äta eller dricka. Flåsig, bäddade och ville inte lämna valplådan. Förstagångstikar kan ha långa öppningsstadier, ibland upp till 36 h, men man blir såklart lite orolig ändå. Men tempen var fortsatt låg vilket indikerade att utdrivningsstadiet inte hade börjat än. På söndagkvällen innan vi gick och la oss så matade jag i henne en energiblandning med RC Recovery, äggulor och grädde mm med spruta för att hon skulle få upp blodsockret lite inför valpningen. 

Vid midnatt gick vi till slut och la oss eftersom läget var oförändrat. Min syster skulle ta första kollen klockan 02.00 och sedan skulle vi titta till henne och tempa varannan timme under natten var planen.

 

 

Första valpen tog tid på sig. Den var stor, låg med bakåtslagna framben och Ila hade ordentliga krystningar i över en timme innan den kom ut. Tillräckligt länge för att vi skulle bli oroliga, men eftersom valpen hela tiden kom längre ut så vågade vi ha is i magen. Det var en pigg och vacker tikvalp. Trots de utdragna krystningarna så bröt hon sig loss ur fosterhinnorna på egen hand så fort hon kom ut och begav sig iväg som en målsökande missil mot en spene. Sedan satt hon där som en igel under resten av valpningen. <3 Störst av alla valparna var hon med sina 395 gram.

 

Övriga valpar kom lätt. Man märkte knappt av krystningarna på Ila utan det sa bara "plopp" och så låg det en valp där. Så fort de kom ut så var Ila där och skulle städa bort hinnorna och putsa dem torra. Full koll på vad hon skulle göra. <3 Fem timmar efter att det började så var alla tio valpar ute. Den enda hjälpen Ila fick och behövde var att jag kopplade på henne ett underhållsdropp med vätska som fick gå i under tiden. Hon hade ju inte druckit på över ett dygn och lite fördelar måste man få med en veterinärmatte. :) 

 

 

Fyra tikar och sex hanar blev det! Och alla är otroligt fina och pigga. Det är fantastiskt att Ila kunde föda en så stor kull friska valpar utan några som helst komplikationer. De är relativt jämnstora runt 380-390 gram förutom en lillkille på 320 gram men även han är mycket pigg. 

 

 

När de alla var ute så vågade jag äntligen gå och lägga mig. Husse fick ta över och se till att även de sista fick i sig mat. 

 

Nu de närmsta dygnen är man i ett sorts valprus. Ila gör allt jobb med valparna exemplarisk så jag behöver mest se till att hon själv mår som en prinsessa under tiden. Men det hindrar inte att man ändå vaknar av minsta pip under natten och kontrollerar att allt står rätt till. ;) Trots att jag känner mig lite knäpp av sömnbristen så försöker jag hålla de kära valpintressenterna uppdaterade. De flesta har jag hunnit kontakta individuellt nu men inte riktigt alla.. Ni får ha lite tålamod med mig. ;)

 

Nu ska jag fortsätta mysa med den fantastiska familjen. <3 Några har redan fått individuella namn men inte riktigt alla. Någon gång de närmsta dagarna kommer en presentation av kidsen. 

 

Ila väger nu 24,5 kg. Hon har gått upp ytterligare 0,9 kg sedan förra veckan och har totalt gått upp 6 kg (!) från sin ursprungsvikt.. Det är en tredjedel av sin kroppsvikt. :P

 

För att ge perspektiv på det så kan jag jämföra med mig själv och mina 64 kg. För mig skulle det alltså innebära att jag skulle gå upp ca 20 kg på en månads tid. :P

 

 

Trots det så känns hon faktiskt lite piggare den här veckan. Jag tror buken har sjunkit så pass att valparna inte trycker lika mycket på bröstorganen. Hon galopperar runt en del på promenaderna och kan ibland hämta en leksak för att kampa lite.

 

Valparna är superpigga och har rajtan-tajtan varje kväll i Ilas mage. Man kan på långt håll se tydliga fosterrörelser och sparkar. Det är som i filmen Alien fast gånger 10... ;)

 

Ila äter nu Royal Canin Starter blandat med RC Recovery. Hon är i perfekt hull och jag vill att valparna ska ha tillräckligt med energi så vi förhoppningsvis klarar alla inför valpningen. Hon äter även en del köttben för att ha något att pyssla med, men de vill hon helst bara gräva ner och spara åt valparna..

 

Jag har också börjat tempa henne några gånger om dagen. Valpningen närmar sig med stormsteg.. :D

 

 

 

Lådan är rymlig med höga kanter så inte valparna tar sig ut i första taget. I början ska Ila kunna lämna dem där för att pausa från digivningen. 

Botten är täckt med tjock skumgummimadrass som sedan är klädd med marinblått galontyg/skinnimitation liknande det som är på Bia-bäddar. Det är vattentätt och lätt att torka av utan att vara klistrigt. 

 

Men bara det dök inte åt prinsessan. Hon tyckte inte den var tillräckligt mysig och trivdes inte riktigt. Ila vill gärna ligga under sängar och bord och gillar att sova lite skyddat så jag anade att hon ville ha ett tak på "lyan". 

 

Därför slängde vi ihop en himmelsäng med hjälp av några ikea-lakan. Rosetten fick bli pricken över i. ;)

 

Och vips så tyckte prinsessan att den dög. 

 

Då har vi gått in i sjunde veckan och dagen D närmar sig med stormsteg... 

 

Ila väger nu 23,6 kg och har alltså gått upp ytterligare 1,6 kg sedan förra veckan och totalt 5,1 kg från orginalvikten... Buken växer mer och mer och börjar nästan se skrattretande stor ut till de slanka benen. 

 

 

Ila är trött och flåsig. Jag började bli lite orolig över att viktökningskurvan aldrig verkade stagnera så igår åkte jag iväg och gjorde en dräktighetsröntgen för att se hur många valpar hon bär.

 

 

@felicia4004

I måndags gick vi in på sjätte veckan i dräktigheten och idag är vi på dag 44. 

 

Jag vägde Ila igår och tänkte skriva detta inlägget då. Men när jag räknade på viktuppgången så blev jag osäker på om jag verkligen sett rätt så jag vägde henne igen idag... Och vikten stämde. Ila väger nu 22 kg och har alltså gått upp ytterligare 1,9 kg senaste veckan. :O Totalt har hon gått upp 3,5 kg i vikt från sina ursprungliga 18,5 kg. Hon är också synbart större och tyngre och magen är inte lika jämnt spolformad utan hänger längre ner. 

 

 

Ilas uppfödare på Gårdsbacken säger att Ilas mor och mormor gick upp ungefär 0,5 kg/valp under dräktigheten. Om Ila följer samma mall så betyder det att hon redan gått upp sju valpar i vikt... Det ska bli oerhört spännande att se hur det ser ut på röntgen den 4/12. Danne och Paula på Gårdsbacken är också i väntans tider med Ilas kullsyster Lime som blev parad bara några dagar senare än Ila. Teoretiskt sett så kan det alltså födas kusiner på samma dag! :D Det är jättekul att ha en jämngammal närbesläktad kull att följa. 

 

Ilas uppfödare är min stora inspirationskälla när det gäller hur en valpkull ska födas upp. De är ytterst noga med socialiseringen och miljöträningen av valparna och jag tror också man har allt att vinna på det. Valparnas hjärnor utvecklas i en rasande takt de första veckorna och jag vill att de ska vara så väl anpassade till sina nya liv som möjligt innan de lämnar gården. Att växa upp som en del av det vanliga familjelivet i stället för instängda i en anpassad miljö i en valphage. Att vara med på promenader i olika miljöer, åka bil, få positiva upplevelser med olika typer av folk osv. Jag ska verkligen göra mitt bästa för att ge valparna en så trygg och positiv grund som möjligt innan de får åka till sina nya hem. :)

 

 

Nu har dräktigheten gått in i vecka 5. Idag är det 36 dagar sedan Ila parades och mer än halva tiden av dräktigheten har gått!

 

På senaste tiden har magen vuxit fooort! Jag börjar nästan fundera på om Ila planerar en ny film med titeln "Ila och de 101 border colliesarna"... 

 

Nu väger hon 20,1 kg. Hon har alltså gått upp ett kilo i vikt på en vecka (!) och totalt 1,6 kg. Det är en ganska markant ökning för att vara så pass tidigt i dräktigheten. Förhoppningsvis stagnerar kurvan lite nu. 

Midjan är i stort sett borta. Hon rör sig också tyngre på promenaderna. Aptiten har stigit markant och hon vill mest äta hela tiden. Hon får ännu inte fri tillgång utan mat ca 3 gånger per dag.

 

 

Att magen har vuxit så fort har gjort mig nyfiken på hur många valpar det kan vara. Är det många valpar eller bara en glupsk tjockis? ;) Därför har jag bokat tid för dräktighetsröntgen 4/12 kl 18.00. Det känns bra att veta inför valpningen ungefär hur många valpar man kan förvänta sig.