Igår, måndagen den 18:e december klockan 02.00 på natten började krystvärkarna. Ila hade haft ett långt och jobbigt öppningsstadie i över 24 h innan dess. Hon hade ont, sammandragningar och ville varken äta eller dricka. Flåsig, bäddade och ville inte lämna valplådan. Förstagångstikar kan ha långa öppningsstadier, ibland upp till 36 h, men man blir såklart lite orolig ändå. Men tempen var fortsatt låg vilket indikerade att utdrivningsstadiet inte hade börjat än. På söndagkvällen innan vi gick och la oss så matade jag i henne en energiblandning med RC Recovery, äggulor och grädde mm med spruta för att hon skulle få upp blodsockret lite inför valpningen. 

Vid midnatt gick vi till slut och la oss eftersom läget var oförändrat. Min syster skulle ta första kollen klockan 02.00 och sedan skulle vi titta till henne och tempa varannan timme under natten var planen.

 

 

Första valpen tog tid på sig. Den var stor, låg med bakåtslagna framben och Ila hade ordentliga krystningar i över en timme innan den kom ut. Tillräckligt länge för att vi skulle bli oroliga, men eftersom valpen hela tiden kom längre ut så vågade vi ha is i magen. Det var en pigg och vacker tikvalp. Trots de utdragna krystningarna så bröt hon sig loss ur fosterhinnorna på egen hand så fort hon kom ut och begav sig iväg som en målsökande missil mot en spene. Sedan satt hon där som en igel under resten av valpningen. <3 Störst av alla valparna var hon med sina 395 gram.

 

Övriga valpar kom lätt. Man märkte knappt av krystningarna på Ila utan det sa bara "plopp" och så låg det en valp där. Så fort de kom ut så var Ila där och skulle städa bort hinnorna och putsa dem torra. Full koll på vad hon skulle göra. <3 Fem timmar efter att det började så var alla tio valpar ute. Den enda hjälpen Ila fick och behövde var att jag kopplade på henne ett underhållsdropp med vätska som fick gå i under tiden. Hon hade ju inte druckit på över ett dygn och lite fördelar måste man få med en veterinärmatte. :) 

 

 

Fyra tikar och sex hanar blev det! Och alla är otroligt fina och pigga. Det är fantastiskt att Ila kunde föda en så stor kull friska valpar utan några som helst komplikationer. De är relativt jämnstora runt 380-390 gram förutom en lillkille på 320 gram men även han är mycket pigg. 

 

 

När de alla var ute så vågade jag äntligen gå och lägga mig. Husse fick ta över och se till att även de sista fick i sig mat. 

 

Nu de närmsta dygnen är man i ett sorts valprus. Ila gör allt jobb med valparna exemplarisk så jag behöver mest se till att hon själv mår som en prinsessa under tiden. Men det hindrar inte att man ändå vaknar av minsta pip under natten och kontrollerar att allt står rätt till. ;) Trots att jag känner mig lite knäpp av sömnbristen så försöker jag hålla de kära valpintressenterna uppdaterade. De flesta har jag hunnit kontakta individuellt nu men inte riktigt alla.. Ni får ha lite tålamod med mig. ;)

 

Nu ska jag fortsätta mysa med den fantastiska familjen. <3 Några har redan fått individuella namn men inte riktigt alla. Någon gång de närmsta dagarna kommer en presentation av kidsen.