Den 14 februari klockan 11.00 ska vi röntga Ilas höfter med PennHipmetoden. Det gör vi hos Djurdoktorn i Linköping för det görs bara på några få ställen i Sverige.

 

 

Vid denna röntgenundersökning tar man tre bilder på höften varav en bild är den klassiska utsträckta bilden som man tar vid vanligt höftledsröntgen. Man kan röntga hunden redan från fyra månaders ålder. PennHip tar hänsyn till hundens ras till skillnad mot vanlig höftledsröntgen. Man får svaret i ett Distraction Index-värde där man ser vart ens egen hund ligger på en skala över rasens olika värden. Vid ett avelsurval så ska man välja en hund med ett värde under rasens medelvärde. Ju lägre värde, desto hårdare selektion för rasen.

Man ska få veta sin egen hunds benägenhet att utveckla artros med relativt hög säkerhet. Det ser man inte på den vanliga höftledsbilden.

Röntgenbilderna läses av i USA och bilderna tas av specialutbildad veterinär. Metoden är inte ny utan har använts i 11 år över hela världen med 10 års forskning bakom.

 

 

Jag kommer med största sannolikhet att ta en vanlig höftledsröntgen också när Ila har passerat ett års ålder för att få uppgifter skickade till SKK. Men en vanlig röntgen ger bara en ögonblicksbild av hundens höfter och en PennHip ger mer information än så. Det är i alla fall vad jag har läst.

Jag måste erkänna att en stor anledning till att jag gör det här är för att jag är just en veterinärstudent som är särskilt intresserad av avel och genetik. En nörd helt enkelt som vill använda det bästa på marknaden. Jag kommer vara med och röntga och ser det som ett värdefullt tillfälle att lära mig om metoden.

Många använder det på hundar som har blivit diagnostiserade med höftledsfel vid vanlig röntgen för att få reda på mer om sin hunds höfter. Ett värde på en skala från 0-1 med två decimaler säger mer än en femgradig (A-E) skala som det är vid traditionell höftledsröntgen.