» Ila och matte har börjat skolan

Anledningen till det långa uppehållet i uppdatering är att jag började min femte termin på Veterinärprogrammet i Uppsala den andra september. Samma dag började även Ila sin första kurs: Kontakt och Vardagslydnad 1.
 
Vi är nöjda med tränaren i kursen, men jag hade nog underskattat mig och Ila lite grann för det mesta som de tar upp har vi rätt bra koll på redan. Men vi ser det som en träning att göra samma saker i en grupp med andra hundar, det är nog det vi behöver mest. Ila verkar gilla att åka till hundkursen. Hon blir väldigt speedad, och när det är vår tur att göra någonting så visar hon sig alltid från sin bästa sida och briljerar uppgiften. Hon gör det mycket bättre där än vad hon gör hemma ;)
Däremot mellan uppgifterna när vi tittar på något annat ekipage så har vi problem med att hon blir frustrerad, piper och hoppar. Hon vill hålla på heela tiden. Så är hon absolut inte hemma, jag har varit väldigt noggrann med passivitetsträning så hemma går hon bara och lägger sig när vi är klara med träningen. Vi får se om hon lugnar sig efter några fler kurstillfällen.
 
Just nu bor vi hos pappa i Enköping. Han har nu åkt till Kroatien på semester så jag och Ila är djur- och husvakt åt honom. Det innebär en gård med två andra hundar, två katter, en flock får, höns och tre hästar... Ila är i extas och tycker det är jättekul. Hon får dessutom lära sig mycket.
 
Bland annat har hon fått lära sig att fungera i ett "pack" med andra hundar. Det var inga problem förstås, Ila har alltid varit duktig med andra hundar.
Dessutom så går hönsen lösa på gården under dagen och dem får man absolut inte stressa eller springa efter... Det lärde hon sig också snabbt.
Men det som hon tycker är absolut roligast är ju fåren. Varje kväll så tar jag in dem från sommarhagen till vinterhagen och fårhuset då de ska bli utfodrade. Det börjar bli dåligt med bete i sommarhagen. Sedan på morgonen så flyttar jag tillbaka dem igen. Så fort vi går ner mot hagarna så sänker Ila sin kroppshållning och kollar vart fåren är någonstans... När hon hittar dem så lägger hon sig platt och håller stenkoll på dem.
Nu när vi håller på med får dagligen så blir det inte lika stor grej för henne, så hon beter sig redan mer lugnt och vuxet i närheten av dem. Hon lyssnar mycket bättre på mina instruktioner och jag kan tala med lugn och låg röst.
För att passera mellan hagarna så springer fåren över en väg och nu kan jag till exempel lägga Ila på vägen för att vakta så de inte springer åt det hållet. Hon ligger då kvar trots att fåren springer fort förbi henne. Duktiga tjejen <3
Dessutom så får hon också fösa bakom dem, när jag går framför till nya hagen. I själva verket så vet fåren väldigt väl vart de ska någonstans, men Ila kan ju i alla fall få tro att det är hon som föser dem.. ;)
 
Ila håller stenkoll på "bäbollarna".
Ila fick också vara med en gång när jag körde den lilla ponnyn Nöten. Hon fick sitta med uppe på kärran. En mycket märklig idé tyckte Ila som mest såg förbryllad ut. Men som vanligt så ställer hon upp på alla mina påhitt utan att tveka. <3 Bästa vännen.
 
Ila och Nöten.
 



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback