» IK-1 i Almunge

Säsongens sista tävling (åtminstone för vår del) gick av stapeln i Almunge, i Uppsala.
 
Det var en endagars IK-1 och Bobby Dalziel var domare vilket kändes extra kul då han är ett stort namn inom vallhundsvärlden internationellt. Tävlingen var på Hagby gårds fantastiska marker och deras rörliga fina gotlandsfår. Men tyvärr så småregnade det och var kallt.
 
Ila var taggad när vi gick ut till stolpen. Utgången och upptaget var näst intill perfekta. På framdrivningen fick vi en liten böj men träffade grinden. Hämtpoängen blev 45 (50 max) vilket är riktigt bra!
Fråndrivningen gick i ett lagom tempo och Ila fick ett fint grepp om djuren trots att det var lite drag. Här slappnade jag av lite väl mycket och lät henne sköta det mesta själv så vi fick någon krok på vägen men träffade även här alla grindar. Drivningen gick också bra, Ila kom med dem på en rak linje. Vid rännan stannade fåren tillfälligt upp men eftersom jag höll ena sidan och Ila den andra så gick de strax igenom (10/10 poäng).
 
Vid delningen var jag lite nervös då de här fåren hade sett svårdelade ut tidigare under dagen. Men plötsligt fick jag en lucka, kallade in Ila lite väl ivrigt, hon kom in men missuppfattade sedan och sprang ut igen. Som tur var hann jag kalla in henne en andra gång innan luckan var borta och då gjorde hon det bra. Men här förlorade vi flera poäng. Slutsumman blev 78 poäng (100 max) vilket poängmässigt är ett 2:a pris. Ila kändes verkligen görfin och var en fröjd att köra banan med. Hon är i toppform nu så det var lite synd att jag slarvade bort några poäng för oss, men resultatet blev riktigt bra ändå!
 
Resultatet blev en femteplats med poängen 45/78, bland 25 fina hundar i startfältet. Ila avslutar säsongen med flaggan i topp!
 
 
 

» VINST i IK-1!

Wohooo! Så hände det som vi inte hade vågat hoppas på: Ila kammar hem ett första pris i IK-1 och dessutom en förstaplacering! :D
 
Helgens tävlingar var i Sorunda. Det var nu ganska länge sedan vi startade i en fårtävling. Senast var under försommaren. Då hade vi en formtopp och det gick riktigt bra för oss. Men förutsättningarna den helgen var ganska svåra så poängen räckte bara till ett 3:e-pris.
 
Under sommaren har vi vallat desto mer på nöt eftersom det inte har varit så mycket fårtävlingar på lämpligt avstånd från oss. Det har gått förvånansvärt bra på nöt, men nu när vi återgått till får så har jag kännt att formen inte riktigt är som den har varit. Det lilla fintrimmet på kommandona som krävs inför fårtävling har vi slarvat bort.
 
Ila är laddad.
 
Men vi bestämde oss ändå för att komma igång igen och jag anmälde oss till helgens tävlingar i Sorunda. När vi kom dit på lördagen kände jag direkt att Ila var speedad. Hon var förkomligt överlycklig över att vara tillbaka på fårtävlingsbanan!
Banan och fåren var jättefina men busiga Ila var överengagerad. Hon tog kommandona men gjorde det något överdrivet och fort. På något sätt tog vi oss genom banan och träffade alla grindar men det gick fort och krokigt. Jag fick hålla i bromsen på den glada lilla hunden hela tiden. Lördagens poäng var 60/31, vilket inte ger en bra placering. Första siffran (60) är totalpoängen och där är 100 max. Andra siffran (31) är hämtpoängen och där är 50 max. Maxpoäng är alltså 100/50.
 
Jag bestämde mig för att åka dit igen på söndagen för skojs skull, mest för att det var en trevlig bana och fina får.
Ila kändes fortfarande för snabb, men lyssnade betydligt bättre redan vid framdrivningen så idag fungerade bromsen. ;) Vid stolpen tog jag en andningspaus. Flankerade Ila lite fram och tillbaka för att känna att hon tog kommandona som hon skulle så att vi åtminstone skulle få ett bra träningstillfälle av det hela. Sedan körde vi igenom hela banan med någorlunda flyt. Fåren gick lugnt och fint på linjen, men jag fick styra Ila ganska mycket då flankerna fortfarande var lite slarviga. Delningen var lite strulig men gick på första försöket, fast med lite poängtapp. Rännan gick smooth. Jag tyckte det kändes som vi haft bättre kontroll än under gårdagen och fick till ett bra lugn och tempo hos fåren, men Ila var fortfarande inte riktigt på topp. Tji fick jag när sekreteraren sedan kom fram och sa att vi låg i ledning med 89/48!!! Vilket lyft! Ledningen räckte hela vägen trots att många duktiga ekipage var kvar och vi vann! :D
 
Ila struntar fullomligt i prisutdelningen och har bara ögon för fåren.
 
Minns ni årets tävlingsmål? Det var att vi skulle starta IK-1 med någorlunda resultat, prova på nötvallning, samt prova ett VP på nöt. Nu har vi ett förstapris i IK-1 och fick ett godkänt vallhundsprov på nöt så även målen som jag knappt vågat hoppas på har nåtts! Vi provade t.o.m. nästa tävlingsgren på nöt, NN-1, men det var lite för svårt för oss så vi får träna mer nöt innan vi ger oss på det igen.
 
Matte var chockad men hunden hade en mer världsvan attityd och sov på husses fötter inför prisutdelning.
 
 

» GODKÄND VALLHUND PÅ NÖT!

23 juli startade vi ett vallhundsprov på nöt. Det var alltså ett tag sedan, men jag har inte tagit mig tid att skriva om det förrän nu.
 
Vi efteranmälde oss till VP NÖT i Hjo ganska spontant. Flera från lokalklubben skulle dit och det var brist på fårtävlingar så vi var lite uttråkade. Förhoppningarna var inte höga då det skulle bli Ilas tredje gång som hon vallar på nöt över huvud taget. Vi såg det som en fin dag i trevligt sällskap med bra träning helt enkelt.
 
Ila är förväntansfull under sitt parasoll.
 
Dagen visade sig bli en av de varmaste dagarna på hela sommaren. 30 grader varmt! Som tur var hade jag med ett stort paraply som fick agera solparasoll åt Ila.
Precis innan vi skulle gå ut på banan så gick vi förbi hundbadet och jag blötte ner hela henne så hon blev blöt ända in på skinnet. Det var en extra säkerhetsåtgärd, men Ila brukar annars tolerera värme bra. Det är en av fördelarna med hennes färg - en svart päls håller mer värme. Man kan till och med känna skillnaden bara man lägger handen på Ila och jämför med en svart BC när det är soligt ute.
 
Töff nöthönd in action
 
Så går den blöta lilla hunden ut på banan och vallar nöt som om hon inte gjort något annat! Först blev jag riktigt nervös för vi hade en stor, svartvit kviga i gruppen som verkade väldigt egensinnig. Jag och Ila fick stå länge och vänta vid stolpen medan utställarna jobbade som sjutton med att hålla kvigan på plats. De fick kalla in fler och fler funktionärshundar så till slut var det två utställare och fyra hundar som höll gruppen åt oss (!). Draget tillbaka till ladugården var starkt.
 
Då gruppen var spretig så fick Ila jobba mycket för att hålla ihop dem. Vår väg var därför lite vinglig, men vi klarade hela banan! Inklusive att fålla in och fålla ut vilket hon inte gjort på nöt över huvud taget.
 
Ila blev alltså godkänd på nöt, tredje gången hon vallar på nöt över huvud taget. Fantastiska hund!
 
 
 
När vi kom hem den dagen så var det en mycket trött hund och en mycket stolt matte som myste ner sig i soffan tillsammans med katten.
 
 
Tack Skaraborg för ett välordnat arrangemang!
 
 
 

» Säsongens tävlingsdebut: IK-1 i Alunda

Helgen 4-5 juni startade vi i IK-1 i Alunda. IK-1 är tävlingsklassen efter vallhundsprovet. Banan består av ett ca 150 meter långt hämt med framdrivningsgrind, 200 meter fösning där fåren ska passera mellan två grindpar, 100 meter drivning, delning och fålla.
Delning (hunden ska dela av två får från gruppen och visa att den kontrollerar dem genom att fösa bort dem en bit från de andra) har vi inte tränat så länge och har aldrig gjort på tävling. De andra momenten känner vi oss mer bekväma med, men i vallningen är det många faktorer som spelar in så vad som helst kan hända. Därför var känslan innan tävlingen att vi främst skulle få rutin och om vi tog oss så långt som till delningen så skulle jag vara jättenöjd.
 
Under veckan innan hade de genomfört den högre tävlingsklassen IK-2 på samma får och tävlingsbana så vi var där och kollade då för att reka lite. Förhållandena var svåra, fåren var snabba och kände sin hage utan och innan så de smet så fort de fick chansen. Därför blev många diskade för "tappade djur" eller bröt självmant helt enkelt. De visade sig dessutom vara svåra att dela även för de erfarna förarna så där hade vi inte stora förhoppningar.
Men jag gillade ändå fåren för de bjöd på en utmaning. De var i fin kondition och "dumsprang" inte utan om hunden fick ett bra "grepp" om dem så lugnade de ner sig och gick fint. Men de krävde både sin hund och förare för slappnade man av så tog fåren chansen att sticka. Ila brukar ändå gå bra på lättfotade får och det ska mycket till för att hon ska tappa djur.
 
Ila är som vanligt lugnet själv på tävlingsplatsen och passar på att mysa lite. Hon kan till och med ligga lös då jag litar fullständigt på henne. Till och med då fåren vid ett tillfälle rusade upp på publikplatsen 1 meter ifrån henne så rörde hon inte en fena. Hon stänger av vallningen helt när det inte är hennes tur.
 
 
4 juni, lördagen.
Tidigare har jag känt mig så sjukligt nervös när vi ska starta. Förra året utvecklades Ila mycket i träning men var fortfarande orutinerad på bortaplan och inte riktigt mogen uppgiften.
Men det här året har hon känts betydligt mer vuxen och har mognat betydligt. Hon har hanterat även främmande får med ett helt nytt lugn och självförtroende.
Så när jag nu gick ut till startstolpen och Ila lugnt la sig bredvid mig med framtassarna i kors så försvann min nervositet nästan helt.
 
Vid utgången fick jag ge henne ett dubbelkommando för att dra in henne eftersom hon tänkte bukta ut på publikplatsen för att få en bra båge. Banan var smal och kuperad. Jag är mycket nöjd över hur väl hon svarade på kommandot men tyvärr får man poängavdrag på utgången för det. Jag har insett att just utgången är mycket smaksak domare emellan hur de vill ha det också.
Upptaget såg jag inte då banan var så kullig. På framdrivningen lyckas jag inte riktigt nå henne på det avståndet utan visslor så hon fick sköta det i stort sett själv. Det gjorde att hon var lite keen och dessutom missade framdrivningsgrinden men eftersom hon är dragkänslig så tappade hon inte djuren där vilket väldigt många gjort innan oss. Hon fick bra grepp om djuren så när de kom fram till mig var de relativt lugna.
Stolpen rundades bra men här klistrade sig fåren lite vid mig så Ila hade det tufft att få iväg dem till fösningen.
Vi träffade första fösningsgrinden men inte andra. Drivningen gick rakt mot draget så det gick bara fort.
Vi delningen så fick vi slut på poäng då jag inte fick någon bra lucka. Jag kunde knappt fatta att vi tagit oss så långt och att jag nådde mina mål redan första dagen. Bästa Ila!
 
2/3 av startfältet bröt eller diskade sig. Ingen klarade hela banan. Ila var en av få som tog sig fram till delning vilket gav en 9:de plats av 40 startande trots att poängen i stort inte var något att skryta med. Jag var såå glad! :D
 
 
5 juni, söndagen.
 
Den här dagen gick det bättre för de flesta och även för oss.
Tyvärr blev det dubbelkommando igen på utgången, den här gången för att hon stannande upp och tvekade om jag verkligen gav kommandot så jag fick ge det igen.
Hon gjorde återigen hämtet och framdrivningen själv. Missad grind men fick bra grepp om fåren och höll dragsidan. Det gick smidigare att runda stolpen och påbörja fösningen idag. Själva fösningen gick toppen förutom några får som gick utanför sista grinden och gav poängavdrag. Annars var det lugnt och fint och på linjen!
Sedan klarade vi delningen! :D Jag blev så chockad när jag fick lucka att jag nästan missade att kalla in hunden men då gjorde hon det bra! Det var på andra försöket (man har tre försök på sig) så vi fick inte full poäng men jag är sjukt nöjd att vi klarade det.
Vid rännan fick vi slut på poäng. Det var mitt i draget vilket gjorde det svårt. Ila var trött och det gick tyngre och tyngre för henne att hämta dem när vi tappade dem mot draget. Det var bara en som klarade rännan den här dagen.
 
Resultatet gav en 7:de plats av 35! Dessutom fick vi ett tredjepris poängmässigt. Det är i sig inte jätteimponerande men den här helgen gav som bäst ett 2:a pris poängmässigt så jag är verkligen nöjd.
 
 
 
Ila svalkar av sig i relaxavdelningen efter tävlingen. :)