» Det drar ihop sig till parningsdags..

Vi håller på att ta progesteronprov för fullt på stackars Ila. Vid det här laget känner hon sig nog som en nåldyna. Hon är i alla fall mycket tapper under provtagningarna och genomlider dem med en martyrblick och antydan till putläpp. Snällaste lilla raringen. <3
 
 
 
Som det verkar nu så är optimal första parningsdag i morgon, men vi väntar på det sista provsvaret för att bekräfta det...

» Ila har börjat löpa!

Idag (möjligtvis redan igår) började Ila att löpa! Förra gången blev hon parningsvillig dag 11 så hon borde komma in i höglöp ungefär då även den här gången.
 
Men jag ska ta progesteronprov när det närmar sig för säkerhets skull. Spännande! :D
Selfie
 

» Planerad valpkull hösten 2017

Ila ska paras med Jörgen Olssons SID vid nästa löp. Kolla under fliken "Gårdsbackens Caol Ila" och klicka på "Planerad valpkull" för att läsa mer. Valparna borde bli leveransklara tidig vår 2018.
 
 

» Ila på vandringssemester

Min syster lånade/dognappade med Ila på en vandringssemester i en vecka. Jag skulle ändå ha en hel del jourer och inte vara en sådan rolig matte. Ila hade det säkert jätteroligt.
 
Känner ett jag måste lägga upp en sådan fin bild på Ila och min syster som Fredrik Sundberg tagit.
 
 
Tyvärr blev Ila lite halt sista dagen. Det hade gått över redan dagen efter men för säkerhets skull ville jag låta henne vila ett tag vilket gjorde att vi missade vallningsuppvisningen på Lillerudsdagarna. Ila fick vara med och mingla i stället för att visa upp fårvallning. Något som hon också är utmärkt till då hon är helt trygg med barn och gärna klappas på.
 
 
 
 

» IK-1 tävling i Hudiksvall 11,12,13/8

Den 11-13 augusti åkte vi till Hudiksvall på en tredagars IK-1. Det var en lång bilresa, men vi hade hört mycket gott om tävlingsplatsen och skulle dessutom få träffa Ilas uppfödare och många släktingar till Ila. Danne skulle starta Ilas kullsyster Lime så det var dessutom första gången det var systermöte på tävling.
 
Ila och Lime
 
Brorsan Box skulle också starta men insjuknade tyvärr i Anaplasma dagen innan. Han svarade dock fort på behandlingen och kunde sitta med i publiken i alla fall.
Dessutom startade halvsystern Fay (samma pappa). Hon ägs av Ann-Sofie Englund som också äger Ilas pappa Fox. Ann-Sofie var dessutom otroligt gästvänlig och lät oss bo hos henne under helgen. Det blev mycket goda middagar och trevligt hundsnack. :)
 
Första tävlingsdagen smällde syrrorna till med ett varsitt förstapris på 90 (Fay), 89 (Ila), respektive 85 (Lime) poäng!
¨Tävlingsbanan var superfin, fåren var rörliga och svarade bra på hundarna. Om hunden fick en bra relation och grepp om dem så kunde poängen blir riktigt höga. Helgens svårighet var framdrivningen där en del drag gjorde att en del missade framdrivningsgrinden samt fållan där de annars snälla fåren tog sin chans och kunde utmana. Man hade bäst chans att få in dem på första försöket, missade man då så tog fåren varje chans att ta sig förbi.
 
Med andra ord en mycket välordnad och rolig tävling som fick mitt tävlingssug att så vakna till liv igen. Det har annars legat lite på is den här säsongen.
 
Lime och Ila
 
Dag två kändes Ila trött vilket visade sig i att hon blev springig och okoncentrerad. Vi fick inget bra grepp från fåren och den dåliga känslan höll sig igenom hela banan vilket gjorde att jag bröt efter delningen. Vilket jag tycker var ett bra beslut även i efterhand. Ila somnade som en stock efter sin runda och låg och snarkade mitt bland alla hundar och människor på publikplatsen. <3
Syrrorna fortsatte hålla fanan högt med två finfina rundor. :)
 
Zzzzz...
 
Dag tre fick vi tillbaka den bra känslan. En missad framdrivningsgrind kostade många poäng på hämtet, men i övrigt var rundan lika bra som den första tävlingsdagen. 79/35 blev poängen jämfört med 89/43 som var poängen den första dagen.
 
Rebecca Crosson kom också och hälsade på med fina lillebror Ben. En riktigt charmig och glad snygging som gärna satt i knä. <3
 
Ben, Ila, Box och Lime. Foto: Dan Westman
 
 Ila med Box och Lime i bakgrunden.
 
Sammanfattningsvis en jättetrevlig tävlingshelg där den stora bonusen var det trevliga sällskapet och att få träffa alla Gårdsbackenhundar. De är lika på syskonvis och har så kul ihop, men  man kan ändå se de olika personligheterna. Ila kallades skämtsamt för "Tant Ila" då hon alltid har betett sig lite lillgammalt när hon är med syskonen. Alltid lugn, och strosar runt en del på egen hand när de andra busar. Som tjuren Ferdinand. :)
 

» Ila är tyvärr inte dräktig...

Två Relaxintest i rad har nu kommit tillbaka negativa. Så Ila är tyvärr inte dräktig. De tecken hon har visat har uppenbarligen bara hört till vanlig skendräktighet.
 
En besvikelse blev det såklart, både för mig och de förväntansfulla valpköparna. Vi var många som trodde på den här kombinationen.
 
 
 
Det är risken man tar när man väljer en så pass oerfaren hane. Mac hade inte riktigt koll på vilken del av parningen som var viktigast och det blev osäker fullbordan och ingen hängning. Men vi hade ändå hopp in i det sista då hans förra tik blev dräktig med tre valpar trots osäker parning även där. Man tar ju på något sätt givet att den naturliga biten bara ska fungera, men det är nog inte helt lätt att vara hundkarl ändå. ;)Sedan går ju 1/5 tikar tomma även vid helt normala parningar så säker kan man aldrig vara.
 
Ila löper bara var 8:e månad och det var det här löpet som passade bäst med både säsong och ålder. Om man parar henne nästa löp så blir det vintervalpar vilket inte känns riktigt lika kul. Å andra sidan har ju valparna då hela våren och sommaren framför sig under sin unghundstid. Jag ska fundera på om vi ska göra det. Troligtvis blir det ett försök till i alla fall, nästa löp eller det därpå. Det gäller ju att hitta en till hane som jag tycker lika mycket om också. :)
 
 
Hälsningar från en skendräktig Ila och en matte som tydligen får börja fundera på en kommande tävlingssäsong i stället.
 
 
 

» Tecken på dräktighet

Jag börjar på allvar tro att Ila är dräktig. Med reservation för att det kan vara önsketänkande.. ;)


Hon är nu på dag 24 efter parning. Spenarna har blivit svullna och rosa. Idag noterade jag även att hon har en liten flytning, vilket är helt normalt om hon är dräktig. 

Hon var dessutom klen i aptiten för ett par dagar sedan och hoppade över några måltider. Det kan de bli när tre veckor har gått, men så kan Ila göra även i vanliga fall så det är inte ett lika säkert tecken.

Inget är gjort för att säkert konstatera dräktighet än, men allt hittils talar för det. :D



» Mac har varit på besök

Fina Ardagh Mac har bott hos oss i två veckor. Då hans matte skulle på semester och Ila precis började löpa då så passade vi på att vara hundvakt under hela resan. Det har bara varit trevligt att få lära känna honom riktigt ordentligt. :)

 
 
 
Mac var väldigt okomplicerad att ha, precis så som jag hade uppfattat att han skulle vara. Han anpassade sig fort och var en i familjen direkt. Lös på promenaderna, lyssnar på allt man säger och glad i alla han träffar. Han var dessutom en riktig gentleman mot Ila under hela löpet. 
 
 
 
Nu återstår att se om Ila har blivit dräktig! 
 
Dessutom så har mitt kennelnamn blivit godkänt!
 
 
 
 
 

» Påbörjat löp - Valpar i mars?

Så, då kom den efterlängtade dagen då Ila började löpa. Jag gick genast upp i spinn och började läsa om alla mina anteckningar från reproduktionskursen, men övriga i familjen här hemma tar det lite mer chill. ;)

Har vi tur så blir det alltså valpar i mars. Men innan det har chansen att bli något med det så är det mycket som ska klaffa med parning, dräktighet och valpning. 
 
 
 

» IGS-normal!

Imerslunds-Gräsbäcks syndrom (IGS) är en sjukdom som kan förekomma hos border collie. Symptomen orsakas av att hundar med sjukdomen inte tar upp vitamin B12 normalt och alltså får brist på vitamin B12.
 
Frekvensen av sjukdomen i rasen är inte hög, men den är relativt lätt att testa för så många väljer ändå att testa de hundar som de avlar på. Testet är ett DNA-test för att se om hunden bär på mutationen. För att en hund ska bli drabbad behöver den bära mutationen i dubbel uppsättning - alltså få den från både mamman och pappan.
 
Ila fick resultatet NORMAL. Hon bär alltså inte på mutationen över huvud taget och ingen av hennes valpar kan bli sjuk i IGS.
 
 

» Ua på ögon!

Ila är ögonlyst med resultat UA. Nu är det fritt fram att börja löpa!


» Halloweenpumpa med finaste motivet

Såklart det var Ila som fick stå modell för årets halloweenpumpa. Hon lyckas till och med se lite läskig ut! :)
 
 

» Beskrivning av Ilas mentalitet

Allmänt om Ilas mentalitet
Jag brukar kalla Ila för min "partner in crime". För hon är mer än bara min hund, hon är min partner som är med mig på nästan allt, hela tiden. En riktig drömhund som passar mig som handen i handsken.
 
En av de egenskaper jag värdesätter mest hos Ila är hennes otroligt bra av och på-knapp. Hon är en högenergisk hund som ger allt om man ber henne om det men är lika bra på att vila och ta det lugnt där emellan. Det gör hon dessutom självmant och i vilken stimmig miljö som helst. Ända sedan hon var en liten valp så trodde många att hon var äldre än vad hon egentligen var för hon hade ett lite "lillgammalt" sätt att vara. Lugn, klok och väldigt mån om att göra rätt och vara till lags. Hon har ett mycket charmigt sätt att bete sig mot människor utan att vara för påträngande. Hon tar ögonkontakt direkt och känner precis hur hon ska bete sig för att charma in sig (och kanske få komma upp i knäet..). Det gör att även mina mindre hundvana, eller rent av lite hundrädda, vänner aldrig har problem med att jag har med mig Ila när jag hälsar på dem.
 
 
Koppel har hon ytterst sällan på sig. Det känns liksom lite förnedrande och konstigt att sätta ett snöre runt halsen på Ila. Så det används bara som livlina i t.ex. vältrafikerade miljöer eller för att visa respekt mot andra som förväntar sig att jag ska använda koppel.

Jag är uppväxt med Border collie men Ila är min första egna hund. Därför är jag i stort sett nybörjare inom de flesta hundsporter och tänkte prova på det mesta. I början fastnade jag för klickerträning/shejping. Ila är en mycket klickerklok hund men det visade sig vara en utmaning att hon inte alls är intresserad av godis. Som tur var så har hon stort föremålsintresse och gick lätt att belöna med kamplek. Så småningom kunde vi bygga upp värdet för godis också och nu går det fort att lära henne nya saker med hjälp av klicker. Hon tycker det är jätteroligt! Vi har tränat in några av lydnadsmomenten samt flera trick för skojs skull. Hade jag haft intresset att tävla i lydnad eller rallylydnad så kunde jag inte önska mig en bättre partner än Ila.

Film när Ila tänder och släcker lampan: https://www.facebook.com/FeliciaAspTauni/videos/10202325934489700/

Viltspår är också ett av våra större intressen. I början tyckte Ila att blodet och klöven var lite läskiga, men precis som i allt annat så tycker hon det är så kul att vara till lags och lära sig något nytt att det övervinner allt. Nu tycker hon viltspår är superkul. Hon är en mycket spårnoga hund och dessutom skottfast så jag skulle gärna göra anlagsprov med henne så snart tid finns till det.

 
Vallning är sedan det som har tagit över det mesta av vår tid och vi har både egna får samt tränar och tävlar så mycket jag hinner. Men mer om hennes vallningsegenskaper kan ni läsa i ett annat inlägg.

Jag har aldrig känt mig begränsad av min hund, hon klarar allt det som jag klarar av.

 

ILA I EN BETEENDESTUDIE

När man har en matte som är veterinär får man som hund ställa upp som försöksdjur då och då. Mest har hon varit med som frisk hund i kontrollgrupper för olika studier, men ett lite roligare projekt var en beteendestudie där de ville ha Border collie och Tax och skulle undersöka hundens relation till ägaren under några påfrestande moment.

Momenten var:
Visuell överraskning (från BPH)...
Skum främling närmar sig (BPH)
Spöke närmar sig (MH, fast bara ett spöke)
Plötsligt ljud/skrammel (från MH)
Hur hunden beter sig vid separation och återförening med ägaren.
 
 
Visuell överraskning: En träskiva flänger plötsligt upp framför oss när vi är på "promenad". Ila reagerar knappt alls, går fram och nosar på den och ger den sedan inte en enda blick till.
Spöke: En människa i vitt lakan närmar sig oss långsamt rakt framifrån och vi är placerade stilla. Ila tittar först på spöket, sedan på mig (som är neutral) och lägger sig sedan lugnt bredvid mig (!). Testledaren sa att hon inte mindes att någon hund lagt sig under momentet tidigare. Ila ligger kvar medan jag sedan går fram till spöket. När jag får kalla på henne så hämtar hon glatt en pinne som hon trycker upp i spökets knä. XD
Främling: En människa i lång rock, solglasögon och hatt gör skrämmande ljud och närmar sig sedan långsamt och "hotfullt". Ila tittar på främlingen och viftar frågande på svansen. När hon inte får gensvar från varken främlingen eller mig så blir hon osäker, men går sedan och nosar på lite fallfrukt och ignorerar oss tills jag fick gå fram till främlingen och ropa på henne. Då kommer hon fram och hälsar trevligt. :D
Plötsligt ljud/skrammel: Ila går bredvid mig när det plötsligt skramlar till bredvid henne, hon skyggar in i mig som snubblar över henne och håller på att ramla. Ila slog sig lite, såg ledsen ut och gick iväg och satte sig bredvid testledaren för att få tröst. När jag ropar på henne så kommer hon fram och nosar på skramlet och avreagerar fort. Hon blev mer skrämd av kollisionen med mig än av ljudet i sig.
Lämnad i främmande rum: Jag lämnar Ila i ett kalt rum med filmkameror. Det enda som händer under de tre minuterna jag är borta är att hon lägger ner hakan och vilar. När jag kommer tillbaka rullar hon över på rygg för att bli kliad på magen.
Underbara, coola hund!

 


» IK-1 i Almunge

Säsongens sista tävling (åtminstone för vår del) gick av stapeln i Almunge, i Uppsala.
 
Det var en endagars IK-1 och Bobby Dalziel var domare vilket kändes extra kul då han är ett stort namn inom vallhundsvärlden internationellt. Tävlingen var på Hagby gårds fantastiska marker och deras rörliga fina gotlandsfår. Men tyvärr så småregnade det och var kallt.
 
Ila var taggad när vi gick ut till stolpen. Utgången och upptaget var näst intill perfekta. På framdrivningen fick vi en liten böj men träffade grinden. Hämtpoängen blev 45 (50 max) vilket är riktigt bra!
Fråndrivningen gick i ett lagom tempo och Ila fick ett fint grepp om djuren trots att det var lite drag. Här slappnade jag av lite väl mycket och lät henne sköta det mesta själv så vi fick någon krok på vägen men träffade även här alla grindar. Drivningen gick också bra, Ila kom med dem på en rak linje. Vid rännan stannade fåren tillfälligt upp men eftersom jag höll ena sidan och Ila den andra så gick de strax igenom (10/10 poäng).
 
Vid delningen var jag lite nervös då de här fåren hade sett svårdelade ut tidigare under dagen. Men plötsligt fick jag en lucka, kallade in Ila lite väl ivrigt, hon kom in men missuppfattade sedan och sprang ut igen. Som tur var hann jag kalla in henne en andra gång innan luckan var borta och då gjorde hon det bra. Men här förlorade vi flera poäng. Slutsumman blev 78 poäng (100 max) vilket poängmässigt är ett 2:a pris. Ila kändes verkligen görfin och var en fröjd att köra banan med. Hon är i toppform nu så det var lite synd att jag slarvade bort några poäng för oss, men resultatet blev riktigt bra ändå!
 
Resultatet blev en femteplats med poängen 45/78, bland 25 fina hundar i startfältet. Ila avslutar säsongen med flaggan i topp!
 
 
 

» Beskrivning av Ilas vallningsegenskaper

Djurslag: Hon är framför allt fårhund men vallar även nöt och fjäderfä. Hon anpassar naturligt stil efter djurslaget.
 
Utgångar: Utgångarna är en av Ilas starkaste sidor. Nu, som vuxen hund, är hon varken för tajt eller för vid. Hon är öppen och tänkande under utgångarna och går lätt att styra om det skulle behövas. Hon följer gärna naturliga gränser när hon söker efter djur och buktar sedan ut till en fin båge för att få ett bra upptag när hon lokaliserar djuren.
 
Upptag: Ila har alltid bra upptag och presenterar sig fint för djuren för att sedan starta dem lugnt. Hon anpassar gärna upptaget efter draget om hon inte blir styrd av föraren.
 
Framdrivning: På snabba får tenderar Ila att kunna bli lite keen då hon ogärna tappar djur. Hon balanserar bra och är mycket dragkänslig. Mycket mån om att ta djuren till föraren.
 
Drivning och Flankering: Jag skulle varken klassificera Ila som en drivande eller flankerande hund då hon som unghund gärna både flankerade och gick in för att flytta djur. Eventuellt att hon är snäppet mer åt det flankerande hållet. Men hon har lätt för båda och gör det man ber henne om helt enkelt.
 
Eye: Ila är en hund som har gott om eye vilket ger henne en härlig stil och koncentration, utan att hon för den delen låser sig.
 
Bett: Ila har mycket långt till bett och gör det ogärna. Som unghund hittade hon ALDRIG på något dumt som att bita eller rusa in i flocken. På kommando kan hon lite halvhjärtat snappa till i luften och hon kan även göra det självmant om djuret går på henne. Det är fullt tillräckligt på får, men när man vallar nöt kan hon vara lite för snäll. Men om hon t.ex. vaktar ett grindhål och ett får gör en rusning för att ta sig förbi henne så gör hon vad som krävs för att stoppa det. Hon håller sin mark.
 
Träningsbarhet: Mycket god! Hon lär sig fort, är sammarbetsvillig och mjuk. Hon har även mycket lätt för att lära om vilket jag tycker är en stor fördel. Även om jag så har gjort på ett sätt under ett helt års tid så lär sig Ila det nya sättet fort. Även om hon är lyhörd för föraren så släpper hon aldrig sitt fokus på djuren.
 
Allmänt: Ila är en snabb och intensiv vallhund med mycket driv. Hon har hög styrbarhet och reagerar fort på både kommando eller om ett djur sticker. Hon har många växlar och kan naturligt röra sig både mjukt, förtroendeingivande och nära djuren eller med stort tryck på längre avstånd.
Hon är öppen, mjuk och sammarbetsvillig men har också ett stort kontrollbehov över fåren vilket är utmärkt om man kan nyttja det till sin fördel. Som förstahund var hon perfekt eftersom hon gjorde rätt om jag gjorde rätt, men också gärna tog saken i egna tassar om jag gjorde fel vilket utvecklade mig som förare. Hon går som bäst på flyktiga djur då hon brukar få bra grepp om dem och ogärna tappar djur. Utmärkt djurkänsla och balansering. Hon är verkligen en hund som kan läsa får!
 
I arbete: Ila förstår fort sin uppgift och går helhjärtat in för den. Oavsett om det är att vakta ett grindhål, att lasta djur, fålla in, vara utställarhund etc. När hon förstått uppgiften går hon inte bara på kommandon utan kan ta egna initiativ. Hon går inte hem förrän jobbet är gjort. Hon samarbetar även gärna med andra hundar.